Känslan av att vara på topp eller i varje fall uppe bland molnen kvarstår. Fortfarande. Jag börjar gilla det. Framförallt om man unnar sig en liten stunds bitterhet då och då. Fick höra nyheter på det perifera planet förut som gav mig en rysande obehagskänsla genom hela kroppen. Ruskigt märkligt. Perifert som sagt men dock. I övrigt har jag tränat fyra av de fem senaste dagarna. Bisarrt. Hade någon sagt det till mig för ett år sedan hade jag nog lite halvbekymrat i ett hörn, skrattande på ett frågande vis. Kroppen är lite slut nu. Skall ta igen den ett tag.
Har spenderat mig hos min mor sedan i torsdags. Av egen fri vilja och av hälsoförbättrande skäl så har hon en nyopererad höft. Jag var en god son och assisterade henne i hemmet så mycket jag kunde några dagar. Den tiden är över nu. Nu är det åter till vardagen som gäller.
Jag vill för övrigt fortfarande vara rustik på ett mänskligt vis.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar