Frågan är bara om det innebär något dåligt eller något bra. Eller troligast något däremellan.
Jag är inte mycket för förebilder i livet, jag har ett par men känner väl mest att jag skall bilda min egen bild och värld. En av de som betyder allra mest för mig och som jag känner att jag lär mig mest av är min älskade storasyster Hilda. Henne känner jag att jag alltid kan vända mig till och är en av de personer som alltid förstår mig. Det gör mig trygg. Jag gör också vad jag kan för att betala tillbaka med samma medel. Jag tror det går helt ok faktiskt.
Spexrepandet fortgår och känns rätt bra.
Det är en grym ensemble och en i stort riktigt bra produktion. Jag känner mig stolt över att få vara en del av den.
Allt är knas kan väl framförallt tillämpas på mitt som vanligt oregerliga privatliv som jag känner i dagsläget att jag gör allt jag kan för att bringa ordning i men där jag inte är den enda komponenten. Lite ganska ordentligt störigt. Jag har kommit till insikt om att jag för min skull måste se till att ordna det ganska snart. Pusha fram ett riktningsbeslut kanske man skulle kunna uttrycka det som. Det kommer gå precis som vanligt men jag skulle verkligen behöva det.
Intentionsförklaringar är bra. Intentionsförklaringar är nyttiga. Jag tror mina intentioner är ganska klara. Men som sagt; motpart finnes. En av de finaste och mest underbara sådana jag stött på. Men en ruskigt otydlig sådan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar