En sån som jag

Det finns en bruten själ, en bruten själ som står mig nära. En bruten oerhört vacker själ, klokare, djupare mer värd att älska än så många andra. Hon bor lite för långt bort, talar fel dialekt och är en person jag tycker så otroligt mycket om. Om jag någonsin skulle få för mig att skriva listor, något jag mer än gärna gör, så är hon nog bland de fem, kanske bland de tre , personer som betytt mest för mig, utöver min familj. En otroligt stark människa, lite som mig, ofta kanske för stark för hennes eget bästa. En person som har varit med om lite för mycket men som står pall. En tjej att beundra. Ännu en av oss som lägger ner mer energi på sin omvärld än vad man lägger ner på sig själv. En härlig tjej. En härlig person, en som alla borde få ha möjligheten att ha i sitt liv. Jag är säker på att världen skull bli så mycket bättre då. Nu är det inte hela världen. Nu är det jag som har den möjligheten och det tar mig väldigt väldigt långt. Det skänker glädje till en annars ofta grå vardag. För övrigt den enda person som jag någonsin gett en tjugotre minuter lång kram. Tyvärr bor hon alldeles för långt bort. Oavsett longituder och latituder, oavsett var hon är så är hon den hon är och det är jag henne oerhört tacksam för. Den bästa av vänner man kan ha.