Vissa kan konsten att trycka på en gaspedal. Konsten att sätta fart på andra.
Jag mötte en universitetsledning i morse som verkligen kunde konsten. Konsten att se ett problem och försöka göra så mycket som möjligt för att tysta ner det. Att påpeka att det är ju ett problem och därmed svårt att åtgärda, att försöka åtgärda det genom att vända på siffrorna, att hånfullt sitta och påpeka att studenterna finns ju där för att säga emot, hade vi alla tyckt lika så hade det ju inte varit lika bra.
En attityd som gör mig fly förbannad.
Anledningen till att vi pratar med varandra överhuvudtaget, att vi har dialog, ibland skendialog, är, i vart fall i mina ögon, att alltid sträva mot att bli bättre.
Det är märkbart i mina ögon att det inte är en åsikt som delas av alla.
Jag blir så sur. Så bitter. Så sporrad!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar